Då den webb som vi idag använder har växt snabbt har ett antal problem uppstått. Antalet tjänster är många och mängden information är stor. Den enorma informationsmängden gör att det är svårt att hitta relevant sådan vid sökningar. Om maskiner kunde hjälpa till med sökningen skulle problemet minska.Den semantiska webben beskrivs som en förlängning av den nuvarande webben skapad för att låta maskiner kunna utnyttja den information som finns representerad på webben. För att kunna göra webben maskinläsbar krävs det att webben kodas med semantisk information.

Vår undersökning handlar om tittarvanor och tillsammanstittande på webb-TV och linjär TV hos studenter på Kungliga Tekniska högskolan i åldrarna 18-30 år. Vi undersökte tre grupper; de som bara använder linjär TV (som vi givit gruppnamnet Linjär), de som bara använder webb-TV (Webb) samt de som använder båda (Kombo). Vi gjorde sedan två jämförelser av tittarvanor och tillsammanstittande, en mellan Linjär och Kombo samt en mellan Webb och Kombo. Syftet med studien var att undersöka hur tittarvanorna och tillsammanstittandet skiljer sig mellan de olika grupperna. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning där deltagarna fick svara på ett antal frågor om sina tittarvanor på linjär TV samt webb-TV.

Studien handlar om webb-TV på den svenska marknaden. Det vi ämnar svara på är två frågor, dels går det att skapa äkta varumärkeslojalitet hos konsumenter gentemot en webb-TV-aktör, dels vad som krävs för att den äkta varumärkeslojaliteten ska stärkas hos webb-TV-konsumenter? Äkta varumärkeslojalitet innebär att du som konsument är lojal både i din attityd och i ditt beteende gentemot ett varumärke. Vi har med hjälp av en intervju med en marknadskoordinator på TV4 erhållit information om det centrala och mest viktiga med en webb-TV-tjänst. Denna information, tillsammans med Kim, Morris & Swaits (2008) modell om äkta varumärkeslojalitet, har legat som grund till vår enkätundersökning.

Detta arbete utgår från två populärvetenskapliga artiklar, om biobränsle respektive klimatförändringar, som jag har översatt från spanska till svenska. Den teori inom översättningsvetenskapen som används i arbetet är utformad av Peter Newmark, som talar om semantisk och kommunikativ översättning. Båda typerna av översättning bygger på ordagrann översättning av källtexten, men de skiljer sig åt i fråga om vad som är viktigast i övrigt.I en semantisk översättning försöker man, till exempel, återge måltexten så att den har samma kontextuella betydelse som källtexten, och författarens språk och ut-trycksätt ska bevaras så mycket som möjlig. I en kommunikativ översättning är det allra viktigaste att måltexten har samma effekt på måltextsläsaren som källtexten har på källtextsläsaren.Syftet med arbetet är att undersöka om mina egna översättningar av de båda po-pulärvetenskapliga artiklarna är semantiska eller kommunikativa. Hypotesen är att de är semantiska, baserat på att beskrivningen av semantisk översättning bäst överens-stämmer med min egen uppfattning om mitt eget sätt att översätta.Utifrån åtta olika parametrar har det visat sig att hypotesen till största delen inte stämmer.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhålla större förtjänst utifrån sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna är webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder används i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhålla en bättre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemställning inleddes undersökningen med att studera tillgänglig litteratur. Problemställningen besvarades genom svar som inhämtades från ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls från litteraturstudien.Arbetet har förts på en strategisk nivå där de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit är att traditionella systemutvecklingsmetoder används, men då förädlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Den här uppsatsen redogör för en studie om hur intranät används i organisationerna Ericsson och KPMG och hur intranätets möjligheter att stödja organisationens verksamhet förändras i en Webb 2.0 miljö. Syftet med studien var att underlätta olika organisationers överväganden om att ta till sig och använda sig av en Webb 2.0 standard i deras intranät. Studien består av en teoretisk referensram som sedan kopplas ihop med de intervjuer vi genomfört som mynnar ut i olika förslag på hur intranätet kan förbättras med Webb 2.0. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur och artiklar inom området intranät och Webb 2.0. Vi kom bland annat fram till i vår studie att båda dessa organisationers intranät knappt eller inte alls stödjer den tvärfunktionella kommunikation och sökningar på intranätet gav ofta alldeles för många träffar som resulterade i att personalen inte alltid fick tag i det material de var ute efter och vi visade på hur Webb 2.0 kan lösa många av de här problemen..

I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt besvara frågor skrivna i naturligt språk, givet att man har tillgång till en samling tidigare ställda frågor och deras respektive svar.Jag bygger ett prototypsystem som utgår från en databas med epost-konversationer från HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en täthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa svar och besvara nya frågor.De automatgenererade svaren utvärderas automatiskt och resultaten jämförs med de som tidigare presenterats för samma datamängd. Inverkan av olika parametrar studeras också i detalj.Studien visar att detta tillvägagångssätt ger goda resultat, utan att man behöver utföra någon som helst lingvistisk förbearbetning..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben.

In this study the authors have explored the new phenomenon Web-TV and what attitude young adults in Stockholm have towards this media and the applied advertisement. Further the study includes search outs of other studies for the authors to draw parallels to compare their result to be able make conclusions. Finally, Web-TV is discussed how the commercial on Web-TV could be developed to be as responsive as possible regarding the consumers..

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå.

Idag är internet ett av de mest använda medieverktyg som bör finnas tillgängligt för alla människor, även personer med funktionsnedsättningar. Målet med denna uppsats är att undersöka om webb-tv på internet är tillgängligt för användare med funktionsnedsättning, särskilt synskadade. Två stora webb-tv-plattformar SVT Play och TV4 Play undersöks i denna uppsats för att veta om webb-tv på internet är något som är tillgängligt för synskadade användare. För att webbplatser ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för personer med synskador bör de följa riktlinjer som WCAG 2.0 och ISO 9241-11.För denna uppsats har det använts skrivbordsundersökningar och fallundersökningar. Två olika typer av fallundersökningar användes i denna uppsats, enkäter och observationer.

Intranät är idag verklighet för många organisationer. Dessa system växte fram någon gång under 90-talet och finns idag i nästan alla större organisationer. Dessa system har dock inte utvecklats i samma takt som Internet. Det beror på att intranät är mer kontrollerade och inte utvecklas naturligt utan beslut ifrån organisationens ledning. Samtidigt växer Webb 2.0 sig starkt på Internet.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring på webb-TV kan förändras av en interaktiv tjänst som ger möjligheten att välja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information använde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien är därför baserad på respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jämföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjänsten. Efter studien har vi funnit att attitydförändringar verkar har inträffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjänst skulle öka tittarupplevelsen till det bättre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrävande..

Dagens organisationer är alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rätttillfälle. Därför är det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstår när data ska tolkas av användare. Olikadefinitioner på begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och därefter felaktiginformation. Syftet med studien är att kunna visa de svårigheter som finns för att kunnauppnå den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frånsvenska sjukvården.

Business Analytics används idag i ökad grad i organisationer som grund till beslutsfattande. Ett av villkoren för att kunna använda sig av Business Analytics för att utföra analyser av data från olika källor är att det finns interoperabilitet mellan dem. Syftet med den här studien är att undersöka om det är möjligt att skapa en IT-artefakt som kan hämta data ifrån flertalet XML-dokument med olika struktur för att uppnå semantisk interoperabilitet och på så vis möjliggöra för Business Analytics. Med olika struktur menar vi att benämningarna på taggarna skiljer sig språkmässigt men har samma semantiska betydelse. Lösningen skapas genom forskningsstrategin Design Science vilket innebär att en IT-artefakt utvecklas som kunskapsbidrag, och visar att en implementation av en lösning är möjlig för de semantiska problem vi identifierat.